Brita Erikssons Berättelse

Nedskrivet och kompletterat av Håkan P i oktober 2023.














Min tid i Fiskebäck startade 1953. Karin, som är syster till min mamma, och Gunnar Pettersson var och hälsade på Herbert Mellberg, som också är från Dalsland, i hans stuga i Fiskebäck. Den är nu ägd av Christer och Elvy Bengtzen, Lyse-Fiskebäck 2:31. Karin och Gunnar fick då reda på att grannstugan, nuvarande L-F 2:33 ägd av Kjell och Kerstin Sundqvist, var till salu. Den bestod av ett litet kök och ett litet rum med över- och undersäng. Byggnaden var mycket enkel så som var fallet med de flesta stugor vid denna tid. Nästa skede i kedjan var att en kusin till Gunnar från Bengtsfors kom och hälsade på Karin och Gunnar. Detta ledde till att denna kusin köpte intilliggande tomt, alltså L-F 2:34 som nu ägs av Knut och Lena Bernhardsson. Kusinen var mamma till Lena. Redan vid denna tid var det alltså så att nya Fiskebäcksbor tillkom främst genom släkt och kontakter. 


Allan Berntsson hade det lilla huset ovanför dessa tre hus men utgör idag ingen egen fastighet. Allan är mest känd för att vid varje möte med bryggföreningen varna för de kommande höststormarna. Karin och Gunnar hade i likhet med de flesta ingen bil. Min pappa körde Karin och Gunnar till Billingsfors där de tog tåg till Uddevalla och sedan buss till Lysekil. På den tiden badade vi i det vi kallar Finsboviken eftersom det gick djur vid nuvarande bad. 

1954, då det var total solförmörkelse, var min bror Olle och jag samt en moster hos Karin och Gunnar. Vi såg förmörkelsen från berget ovanför stugan. 1955 köpte Gunnar bil. Det blev då lättare att frakta material till husbyggnationen. Gunnar var en stor naturvän - allt skulle tas tillvara.    


Så småningom träffade jag Hasse och vi blev ett par. Jag jobbade i kiosken några veckor vid den camping som Gösta Larssons drev vid nuvarande äldreboendet. I kiosken sålde Gösta även potatis. Här låg ett stort hus där tidigare familjen Tage Patriksson (ej att förväxla med Håkan P:s pappa Tage) bodde med sina fem söner. Den nu i krog- och hotellsammanhang kände Reine är en av sönerna.    

1956 köpte Karin och Gunnar det som nu är vårt (gula) hus L-F 2:52 av polisen som kallades ”Pannkaka”. På den tiden hade huset en utomhustrappa på gaveln upp till vindsrummen. Den försvann 2003 då vi gjorde en utbyggnad av gaveln. I och med detta köp hade de två stugor men sålde så småningom huset däruppe till Bengt Antonsson. 

Hasse och jag köpte huset av Gunnar i oktober 1980. Moster Karin dog i april 1978 efter att ha firat påsk i Fiskebäck tillsammans med min familj. Gunnar kände ingen lust att vara i Fiskebäck efter Karins död och lät oss köpa huset. Det har vi aldrig ångrat. Numera står våra barn Christina och Lars som stugägare.  


 I grannhuset till vårt hus, nuvarande L-F 2:51 ägt av Tobias Lundgren, bodde familjen Erik Bovik, känd ägare till Boviks konservfabrik i Lysekil. Boviks sålde huset till en mamma med son för 7 000 kr. Karin och Gunnar var erbjudna att köpa huset men avböjde. 

Håkan (ordningsföljden är osäker): ”Huset såldes sedan vidare till Bengt Karlsson, oftast kallad Gotte-Bengt efter affären han hade på Kungsgatan i Lysekil, som bodde där med sin familj, bl a dotter Lisbeth med tre barn. Han arbetade också som vakt vid t ex Club Skaftö och var under några år ordförande i stugföreningen, som han ledde med fast hand. Under en kort tid ägdes det av Lars-Åke Svensson innan det förvärvades av Åke och Maj-Lis Lundgren, Tobias föräldrar. Mest minnesvärt var de squaredanser som Åke och Maj-Lis anordnade på tomten tillsammans med ditbjudna vänner.”


Allt badande skedde då i den lilla viken utanför nuvarande brygga och som nu oftast är igenväxt av tång och vass. Familjerna umgicks och drack kaffe på stranden. Där vi nu badar var det äng med betande kor och ingen brygga att tala om. Udden var kal och inte beväxt som nu. Man tog vara på uppfluten tång för gödning av rabatterna runt stugorna. Ibland användes ängen för hästbete, se bild med Docka och Lill-Docka. En tredje häst hette Balder. Det är Mattsons hus man ser i bakgrunden. Ingen vass.





















Där Tobias tomt gränsar till vägen var fanns en grind och ängen var delvis stängslad. Vid grinden fanns en järnstolpe med en sparbössa där man kunde lägga en frivillig slant för underhåll av ängen och badet. Framför Erikssons och Gidebratts hus samt på ängen utanför Ingelsbo kunde upp till 65 bilar vara parkerade. Fiskebäck var då mycket frekventerat av Lysekilsbor för bad. Man kom med cykel, buss eller bil. På helgerna stod en mängd cyklar ute på udden. Vi är nu på tidigt 70-tal. Göran från stan kom varje söndag till Fiskebäck, läste GP och diskuterade fotboll med Hasse. Han var pappa till ”Görans brygga”. Stugägarna var ålagda att inhägna sina tomter som skydd för korna men det var nog si och så med det.     

Vid Fiskebäcks Gård fanns en dansbana. Godtemplarna hade ofta sommarläger i närheten. 

Vid denna tid, 60-tal och in på 70-talet fanns förstås inget indraget vatten. Vatten togs från två pumpar, en på nuvarande Gunn Ingelsbos tomt L-F 2:71. Gunn och Bosse köpte den fastigheten av Lysekilsfamiljen Grusell. Pumpen på Ingelsbos tomt var allmän. Den andra pumpen fanns ovanför dasset bland enarna och ägdes av Nilsson, som ägde det vi kallar Capri, L-F 2:50, nu ägd av Gabriella och Marie Dahlstrand. Denna pump var låst och ansågs som bättre, men Karin och Gunnar var  betrodda med nyckel av Nilsson. Dricksvattnet hämtade vi  dock i stan. Alternativet till pumparna i Fiskebäck var att åka in till stan där det fanns en pump vid macken. Förutom att det inte fanns något vatten indraget fanns förstås inte heller elektricitet. Det var fotogenlampor med eller utan ”strumpa” och vedspisar som gällde. Någon latrintömning fanns inte heller utan var och en grävde ner sin latrin. Så småningom erbjöd kommunen ett system med svarta plasttunnor som man kom och hämtade med jämna mellanrum.  

Tvärs över vägen låg sotarmästare Söderbergs hus. Det är nuvarande L-F 2:62 och köptes av Tore och Vivi-Ann Gidebratt i augusti 1964 och tillbyggdes i april 2003. Hasse och Tore var kompisar från fotbollen i Billingsfors. Tores mamma Dagny och min mamma Margit var tvillingar så Tore och jag är kusiner. Till en början bodde Tore och Vivi-Ann hos oss tills man köpte eget. 

Håkan: ”Granne till detta hus ägdes av charkuterist Gösta Larsson, som jobbade på Götes Livs i Lysekil. Detta hus, L-F 2:61 köptes senare av Tage och Astrid Patrikson. Tage hade Börjes Färg & Parfym på Kungsgatan i Lysekil och ägs idag av dottern Lena samt Jan Sundqvist.”  

Midsommarfesterna firades oftast på Solbacken med majstång och danser. Någon gång restes en majstång även på ängen utanför oss på ”parkeringen”. Årsmötena ägde också ofta rum här eller i backen mellan oss och Gidebratt. Fru Asperén tillhörde mötesdeltagarna, ofta bekvämt tillbakalutad i gräset iklädd turkos morgonrock och åtföljd av sin kära hund Popcorn, se till vänster på bild nedan.

















Namnet Nilsson återkommer hela tiden i historien. En Nilsson (namn???) ägde Capri. I Lernebys hus bodde Sven Nilsson med sin hund Bessan. Sven, ofta kallad Fido, körde motorcykel och var en ivrig fiskare. Han hade en eka och fiskade med nät som hängdes upp i trädgården. Hasse hjälpte honom ofta att hantera näten från den lilla ekan. Efter fisket satt Fido på en planka utanför vårt hus och rökte och pratade med förbipasserande. Ibland gick det illa, som när Tore och Hasse skulle slå ner nya stolpar till bryggan som fanns vid Trogens hus. Hela konstruktionen rasade dock i vattnet och Hasse och Tore slog sig rejält. Fidos enda problem var dock att verktygsväskan ramlade i vattnet. En uppgift för Fido var att vara behjälplig hos två damer som bodde i f d Trogens hus (Ingvar Trogen, Uddevallavarvets VD och delägare). En annan Nilsson, Edith, ägde det hus som senare köptes av Bosse (Tores bror och således min kusin) och Aina Gidebratt, det som nu är L-F 2:57 och ägs av Jan och Marie Gidebratt. Hugo Nilsson bodde vid Gösta Larsson och hade stora jordgubbsodlingar där. 


Benkt Erlandsson om ”Trogens” hus: ”Benkts föräldrar Karl-Olof och Marita Erlandsson byggde det ursprungliga huset 1945-1946 med ett 50-årigt arrendeavtal. De hade tre söner, Jan och Göran som var tvillingar och Benkt. 1959 såldes huset till Karin Bratt vars man tog över efter hennes bortgång. Karin ägde ett välkänt dammodehus på Kungsgatan i Göteborg där skeppsredardamerna gärna handlade. I mitten av 70-talet köptes huset av Ingvar Trogen som fick möjlighet att friköpa tomten, det första friköpet i Fiskebäck. Senare såldes huset till nuvarande ägare Tommy och Karin Christensen.”

Håkan: ”Benkt och Gunillas dotter Maria är gift med Ljubomir Vranjes och äger numera L-F 2:66.”

Föregångarna till nuvarande ägarna till grannhuset L-F 2:49 ägt av Birgitta Lundin, familjen Hörnfeldt, drev Midgårdsbiografen på Kungsgatan i Lysekil, numera nedlagd. 

Håkan: ”En årlig begivenhet hos Lundins var vårens sjösättning då Hasse, Tore och Håkan bistod. Därefter förtärdes starka drycker. Tidigare ägare till L-F 2:30 hette Nydén, nuvarande ägare är Robert Schultz. Fastigheten L-F 2:54, nuvarande ägare Ingemar Arvidsson, kallades katthuset och var rivningsfärdigt när Ingemar förvärvade tomten. Britta på Solbacken, dvs Britta Johansson med maken Henning var innehavare av L-F 2:65, nuvarande ägare Eva Sandberg, dotter till Brita och Henning. De var mycket aktiva i skötseln av området. Peter och Eva träffades i Fiskebäck.”